Öroninflammation hund
Inledning
Inflammation i öronen är vanligt hos hund. Vanligen menar man inflammation i ytterörat (otitis externa, extern otit, ibland bara otit) när man pratar om öroninflammation men även mellanörat och innerörat kan drabbas. Denna artikel handlar bara om inflamamtion i ytterörat.
Anatomiskt består ytterörat av öronlappen och hörselgången. Hörselgången är en brosktratt som, från öppningen sett, först löper rakt nedåt och sedan gör en tvär krök för att gå rakt (horisontellt) in i huvudet fram till trumhinnan. Väggen i hörselgången är en fortsättning på huden.
Mellanörat skiljs från ytterörat av trumhinnan och här hittar vi de små benen hammaren, städet och stigbygeln som för vibrationer från trumhinnan till innerörat. Mellanörat har kontakt med svalget via ett smalt, slemhinneklätt rör som kallas örontrumpeten. Örontrumpeten har till uppgift att minska tryckskillnad mellan mellanörat och omvärden (när det slår lock för örat är det via örontrumpeten man kan lösa “locket” genom att svälja edyl).
Stigbygelbenet ligger an mot det sk ovala fönstret som är kontaktytan mellan mellanörat och innerörat. I innerörat, som sitter inne i skallbenet, finns snäckan och båggångarna som registrerar vibrationer och för signalen upp till hjärnan så att vi hör (vibrationerna är alltså ljud som förs via hörselgången till trumhinnan och via de små benen i mellanörat till innerörat). Dessutom är innerörat viktigt för balansen.
En hund hör ungefär dubbelt så bra som en människa.
Orsak
Inflammationer orsakas framför allt av bakterier och svamp (jästsvamp) men för att inflammationen ska uppstå behövs ofta en utlösande orsak. Hos många raser är boven i dramat tunga hängande öron som stänger in luft i hörselgången och skapar en varm, fuktig miljö som är rena drivbänken för bakterier och svamp. Ibland är det färträngningar i hörselgången som orsakar miljön. Vissa raser har dessutom problem med rikligt med pälsväxt i hörselgången som gör att sekret fastnar och samlas i stor mängd.
Hudsjukdomar, framför allt allergi men även tumörer och hormonsjukdomar, kan orsaka störningar i immunförsvaret i hörselgången så att bakterier kan börja växa okontrollerat.
Sällsynt kan man hitta främmande föremål (tex barkbitar, kvistar, frön) eller öronskabb (ett vanligt problem hos katt) som utlösande faktor.
Symtom
Typiska symtom på inflammation i ytterörat är att hunden kliar sig mot det inflammerade örat och skakar på huvudet upprepade gånger vilket är deras sätt att försöka få bort det som irriterar. Man kan också se att hörselgången och insidan på öronlappen blir ilsket röd och att det blidas sekret i onormala mängder. Sekretet är ofta brunsmetigt men kan också bli mer gulaktigt som riktigt var.
Diagnos
Symtomen är ofta nog för att kunna säga att det är en inflammation men man måste ändå undersöka örat ordentligt med ett otoskop (en tratt med belysning och förstoring som förs ner i hörselgången) för att kunna säga något om vad orsaken är och hur allvarlig inflammationen är samt om det finns tecken på att trumhinnan är skadad och att inflammationen därmed kan ha spridit sig till mellanörat.
Det är bra att ta ett cellprov från hörselgången och analysera i mikroskop. Då kan man se om det är svamp eller bakterier som orsakar inflamamtionen och styra sin behandling i rät riktning. En bakterieodling kan också behövas framför allt vid återkommande inflammationer.
Vid återkommande problem bör man också börja fundera på om det kan vara någon annan sjukdom som ligger bakom problemen tex sköldkörtelhormonsbrist eller atopi (allergi) och göra lämplig utredning.
Behandling
Enkla otiter kan behandlas enbart med intensiv rengöring av örat med öronrens. Öronrens = droppar som skapar en miljö där bakterier och svamp inte trivs och löser upp smuts så att man kan få ut det ur hörselgången. Det är viktigt att det är beprövade preparat som har effekt mot både svamp och bakterier och löser upp smuts och sekret. Det finns medel som bara löser upp vax och de är ofta inte tillräckliga. Prata med din veterinär.
Enkla otiter kan ibland behandlas med bara öronrens och kortisondroppar (för att få ner svulland och klåda).
Vid kraftigare inflammation sätter man in receptbelagda örondroppar som innehåller antibiotika och svampmedel. Kortison ingår också för att snabbt lindra klåda och obehag. Dessa droppar löser dock inte upp smuts så även här behövs de droppar som nämdes ovan som löser upp smuts och skapar en miljö där bakterier och svamp inte trivs.
Efter en genomgången inflammation bör man fortsätta ett par veckor med öronrens för att förebygga återfall.
I riktigt svåra fall krävs att hunden sövs och att hörselgången rengörs grundligt, en så kallad öronspolning. I dessa svåra fall sätter man ibland in antibiotika i tablettform men då har man först gjort en bakterieodling för att se vad som växer och vad de är känsliga mot.
Givetvis bör man försöka eliminera utlösande fktorer men det är svårt med hängande öron och trånga hörselgångar. Andra sjukdomar kan ofta behandlas framgångsrikt.
I svåra kroniska fall får hunden ibland behandlas resten av livet. Man har inte antibiotikadroppar hela tiden utan framför allt är det öronrens och eventuellt kortisondroppar som får hålal tillbaka inflammationenn och så sätts antibiotika in vid behov.
I riktigt svåra fall kan man göra en Zepp-operation vilket innebär att ytterväggen i hörselgången opereras bort så att hörselgången blir luftigare. Ju tidigare man gör operationen desto bättre resultat får man.
I extremt sällsynta fall där hörselgången är helt förstörd av kronisk inflammation och hunden har ständig värk kan man operera bort hela hörselgången (total earcanal ablation kallas operationen på engelska). Hunden blir då döv på örat men slipper smärtan.
Förebyggande
Håll rent i orch runt öronen. Klipp bort päls som kan bidra till att korka igen hörselgången. Verkar hunden benägen att drabbas av öroninflammation kan öronrens användas i förebyggande syfte.
Lufta öron med hängande öronlappar så mycket det går genom att tex vika upp öronlappen över huvudet när hunden vilar.I avel bör man unvika individer med problem med öronen.
Kram på er...