Anette Aulik - Hissing

Ulrika Lindblad har tre mopsar, Elsa, Ida och Maja, som hon en solig höstdag var ute med i skogen. När hon träffade på en väninna stannade hon till och pratade en stund. – Under tiden stod hundarna och tuggade på vad jag trodde var gräs. Men plötsligt såg jag att en av dem hade en bit svamp i munnen som jag genast plockade ut, berättar Ulrika.

Kräkningar och diarré

Sen gick det mycket fort. På 20 minuter hade alla tre hundarna kräkts minst fem gånger vardera och de hade fått plötslig diarré. – Det var jätteobehagligt och vi förstod snabbt att något var fel så vi mer eller mindre kastade vi oss i bilen och körde till djursjukhuset i Slöinge. Min man som också var med hann dock tänka på att få med sig en svamp av den sort som hundarna ätit, säger Ulrika.
I bilen var hundarna mycket dåliga. De lät konstigt, reste ragg och skakade. – En stund trodde jag faktiskt att vi mist vår äldsta mops Elsa.

Medicinskt kol och dropp

Väl framme hos veterinären fick hundarna medicinskt kol direkt. Kolet binder giftiga ämnen i magsäcken och förhindrar att de tas upp av kroppen.
Hundarna piggade på sig rätt snabbt men eftersom det handlade om förgiftning, som kan leda till svåra leverskador, lades mopsarna in med dropp. – Vi fick åka hem och veterinären gav oss i uppgift att ta reda på vilken sorts svamp som hundarna ätit.

Spindelskivling ger leverskador

En granne hjälpte oss att konstatera att det var Spindelskivling som hundarna fått i sig vilken är en av Sveriges giftigaste svampar. Det som räddade hundarna var att de troligtvis även mumsat i sig någon annan sorts giftig svamp som ”bara” ger kräkningar och diarré. – Eftersom de började kräkas i princip omgående så kom den giftigare spindelskivlingen upp snabbt, säger Ulrika.
Spindelskivling är en svamp som påverkar levern direkt men som ger symtom först några dagar senare och då är kroniska leverskador, vissa med dödlig utgång, redan ett faktum. – Spindelskivling smakar dock inte illa så för nyfikna, hungriga hundar är det lätt att tugga i sig den.
Ulrikas mopsar låg inlagda på djursjukhuset med dropp och medicinering i åtta dagar. Det togs blod- och urinprov dagligen och när alla värden var normala igen fick de, efter en mycket ovis vecka, äntligen åka hem igen. – Att alla kom hem till oss igen är otroligt skönt, avslutar Ulrika.