Anette Aulik - Hissing

Tyvärr så fick jag meddelande om en hund som blivit ihjälbiten av en huggorm igår :(
Så därför tänker jag skriva om ormar idag.....

Inledning

I Sverige finns bara en giftig sorts orm, huggormen (Vipera berus), medan de andra två ormarterna, snok och hasselsnok, är ofarliga.
Huggormen är vanligen grå eller brun-grå med ett svart zick-zack-mänster på ryggen. Det finns dock mörka, nästan helt svarta individer . Huggormen skiljs från snok (Natrix natrix) genom att den senare är ljusgrå till brun och vanligen har en gulvit fläck på var sida huvudet. Hasselsnoken (Coronella austeriaca) är ljusbrun med fläckar på ryggen och ett längsgående band på var sida om huvudet. Bandet går tvärs över ögat.

Orsak

En orm som blir överraskad eller känner sig trängd kan bita i självförsvar. Det är dock inte alltid huggormar injicerar något gift när de biter. Giftet är ”dyrbart” för ormen och slösas inte med hur som helst. Därför är många bett tomma varningsbett. Givetvis ska man inte vänta och se om bettet verkar ha någon negativ effekt utan man bör omedelbart vidta de åtgärder som finns beskrivna nedan under behandling. Även ett ”tomt” bett kan medföra problem tex i form av infektion i bitsåren. Teorin att huggormar kan välja hur mycket gift de injicerar är inte helt oomtvistad. Det kan också vara så att mängden gift varierar beroende på när ormen senast bet något annat, ormens ålder, mfl faktorer.
Ormgift är en fascinerande blandning av substanser med olika effekt. Olika ormarter har olika gifter. Vår huggorm dödar framför allt sina byten genom att orsaka skador på blodkärl och blodkroppar vilket leder till chock, koagulationsrubbningar och i värsta fall disseminerad intravasal koagulation (brukar förkortas DIC efter sitt engelska namn). DIC innebär att omfattande kärlskador i hela kroppen ( i det här fallet på grund av ormgift men orsakerna till kärlskador kan vara många) leder till överaktivering av koagulationssystemet som bildar små blodproppar. När kroppen försöker lösa upp propparna försämras blodets förmåga att koagulera (stelna) och patienten dör av massiva inre blödningar. Effekten i en liten muskropp blir större än i en hund men även hundar kan dö av effekten av ett ormbett.
Även om en hund överlever ett ormbett så kan skadorna på framför allt njurarna vara påtagliga och i värsta fall bli ett kroniskt problem. Majoriteten av alla hundar tillfrisknar dock utan men efter ett ormbett.

Symptom

Djurägaren ser sällan ormen men ofta har de hört hunden skrika till och hoppa eller springa bort från en plats. Många hundar blir snabbt trötta och hängiga och svullnaden i ben eller nos kan bli dramatisk inom loppet av någon halvtimme. Svullnaden ömmar kraftigt och inspekterar man huden noggrant kan man se ett eller två små nålsticksliknande hål vilket är själva bettstället.
Svullnad i nosen är vanligen det som skrämmer djurägaren mest men det är ytterst sällsynt att en hund svullnar igen i andningsvägarna och får akuta problem att andas.
Många hundar får inte värre symtom än svullnad, smärta och trötthet och då tillfrisknar de inom några dagar. I allvarligare fall sprider sig effekten av ormgiftet i kroppen och orsakar blödningar i slemhinnor och hud, kärlskador i hela kroppen med förändringar framför allt i njurarna men även lever och lungor (se akut och kronisk njursvikt, hepatos, lungödem). I takt med att de inre organen blir allt mer skadade sjunker hundens medvetandegrad, hjärtat slår snabbare och kanske mer oregelbundet. Och till slut klarar inte kroppen mer utan hunden dör i cirkulationskollaps.

Diagnos

Oftast är diagnosen uppenbar när hunden kommer till kliniken. Kanske djurägaren har sett ormen, men även om inget har sett vad som hände brukar den kraftiga svullnaden och smärtan vara nog för att man ska misstänka ormbett. Hittar man sedan ett typiskt bett är diagnosen klar.

Behandling

Akut är det allra viktigaste att hålla hunden i stillhet. Ju mer hunden rör sig desto snabbare kommer giftet att pumpas ut i kroppen.
Kortison var i många år den föreskrivna behandlingen men numer anses den positiva effekten av kortison vara marginell. Kortison kan dock fortfarande vara indikerat som akut behandling direkt efter bettet eftersom det kan hjälpa till att motverka akut chock och blodtrycksfall. Kortison får dock inte på något villkor ses som ett motgift för det är det INTE. Har du kortisontabletter så kan du ge enligt veterinärens ordination akut men sedan måste hunden ovillkorligen omedelbart bums till veterinär.
Antibiotika är sällan indikerat. Blir vävnadsskadorna vid bettstället omfattande kan antibiotika behövas eller om hunden utvecklar symtom som kan tyda på blodförgiftning ( då bakterier via såret tar sig in i blodomloppet).
Hos veterinären inriktas behandlingen på så kallad understödjande behandling. I första hand innebär detta dropp, smärtlindring och övervakning av hjärtfunktion samt blodprov för kontroll av röda och vita blodkroppar, blodsocker, lever och njure. Blir hunden sämre analyseras koagulationen och syra-basvärden (blodets surhetsgrad) .
Beroende på hur symtomen utvecklas kan man behöva behandla med tex blodtransfusion eller i sällsynta fall med antiserum. Antiserum är dyrt och absolut inte riskfritt att ge och används därför normalt sett bara till allvarligt sjuka hundar.

Effekterna av ormgift kan komma långsamt och bli uppenbara först efter flera veckor. Det är därför att rekommendera att man håller hunden i stillhet (inomhus) under minst 14 dagar efter bettet och att man sedan kontrollerar hunden med ett blodprov där åtminstone lever och njurvärden ingår

Här kommer lite bilder på en del huggormar men det finns i massor av olika varianter....

                   

Kram på er...